Hedström

usch, inge kul å ha mardrömmar.
Hela familjen, alltså hela min famillj bodde på ett ställe vi bott förut. Alla barn hade varsitt rum och de fanns 2 toaletter. Stefan skulle ta ett bad och låg där ganska länge, i 2 dagar, utan at nån märkte nått. Sen när vi fundera på att han kanske va död va de nån som gick in och kolla till han och han va död....
jag fick svårt att andas och bara grät och grät....visste inte vad jag skulle ta mig till.
Vaknade av att jag andades häftigt och att de sparkades i magen...

jag va heeelt förstörd och kröp ihop nära Niclas, känner mig så trygg med honom så efter ett tag somna jag om.

Och då fortsatte jag drömma att jag hade skrivit på min status rad på fb att min kära bror va död och jag kunde inte fatta att de va sant. Sen efter ett tag så visade de sig att de inte alls va så att han dött utan levde, hur skulle jag förklara de på internet. Jag va iaf glad att han levde och skratta/grina en hel del.

Kändes skönt iaf att allt var en dröm...ibland är drömmar så verkliga så man är helt totalt förstörd! Skönt att de är över iaf. Nu så här efterhand känns allt ologiskt!

Idag blir de en skrittur med Pilo pojken, sen bio å kolla på hudik gänget =)