Umgås

Att bli tvungen att umgås innan vi dör. Är de så viktigt? Vi spar ju minnen vi upplevt och kommer ihåg de. Vi alla kan dö, i morgon, om en vecka, ett år, 10 år, ja när som helst. Att vi måsta ta vara på all tid med alla är omöjligt.
Jag kommer inte känna skuld för att jag inte lägger mer tid med alla, oavsett om vi är släkt eller gamla vänner.
Om man däremot visste att en person drabbats av nån sjukdom och ska dö snart, då är de en annan sak. Man kan leva tills man är 100 år nu för tiden sen plötsligt somna i sömnen. 
Sen vill jag beklaga att min älskade bror fick ta bort sitt barn i magen pga att den hade så dåligt hjärta 💕 så himla ledsen för deras skull. Blev så glad att få bli faster åt favvo broderns barn 💕 de har lagts alldeles för lite focus på detta. Istället tjafsa och bråka de om saker som de inte går att göra ett jävla skit åt!
Va nöjd med livet och lev i nuet! 
Att gnälla och bråka om onödiga saker gör inte att man blir en lyckligare människa. Att tjata i all oändlighet och snacka skit blir heller inte bättre.
Sen att sätta på sig offerkoftan och lägga ut allt man är missnöjd på de sociala medier. Folk som inte fattar varför man lägger ut massa deppiga grejer. Vad vill man uppnå? Sympati? Att nån bryr sig? Eller att man vill få "rätt" i nått? 
Erkänna sina misstag, be om förlåtelse, säga tack är de starkaste vi har! Att lyssna på andra istället för snacka bara om sig själv! 
Detta är bara saker jag tänker på. De behöver inte betyda nått. Tänk till innan ni snackar massa skit om folk.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0